Lian Orluli—25/07/2025—Autoridade Munisípiu Ainaro, Ministériu Agrikultura Pekuaria Peskas, Floresta (MAPPF),hamotuk ho lideransa komunitário Suku Mau-nunu Lansamentu reabilitasaun irigasaun be’e liga ba natar hektares 125 iha Suku Mau-nunu, sei gastus orsamentu rihun $177,445.48
Irigasaun ne’ebé konstrui sei lao tuir dejenho ho BOQ, harí drenajen be’e, ho metru atus hat, hahú husi mota ulun Mau-nunu, hafoin bele fornese be’e ba natar besik metru atus ida ho balun.
Sekretáriu Autoridade Assuntu Administrasaun e Finansas Ruivo Barros Magno, Lansamentu projetu tolu konstrusaun Irigasaun Mau-Nunu orsamentu rihun $177,445.48 durasaun projetu fulan sia, no natar iha hektares 125, projetu ne’e benefiu ba agrikultor, tenki garante ho kualidade .

“Tinan ida ne’e ita hetan projetu lima,iha programa dejemvolvimentu integradu Municipal (PDIM), iha postu Ainaro hetan projetu rua, , ida maka konstrusaun uma ba doutor saude, ida iha suku Mau-nunu, rehabilitasaun Irigasaun. lansamentu ba projeitu Irigasaun ne’e ho montante orsamentu $177,445.48 ba natar fatin por volta 125 hektares, durasaun tempu ba projetu ne’e fulan ne’en.” dehan Sekretáriu Autoridade Munisípiu Assuntu Administrasaun Finansas, Reprejenta PAM.
Diretora MAPPF Aguida Judit Mendonca sublinha, reabilitasaun irigasaun ne’e tau ona planu iha tinan kotuk, tinan ne’e bele realija projetu refere, hodi fasilita agrikultor sira halo fali natar

“Iha area Mau-nunu ne’e potensia tebes ba natar no batar, durante tinan sanulu fatin natar nian agrikultor sira utilija fali ba kuda batar, tanba ne’e esforsu ida ,tinan ne’e bele realija projetu irigasaun ne’e ,nune’e komunidade Agrikultor sira bele utilija fali ba natar” Dehan Diretora MAPPF Ainaro
Fatin hanesan xefe Suku Valenti Ramos Bianco agradese ba Nunu Governu liu husi Autoridade Munisípiu Ainaro ho MAPPF, tinan ne’e realija projetu Irigasaun ne’ebe abandona tinan sanulu nia laran, konsidera novidades diak hodi kanalija be’e ba toos ho hektares 125 iha suku Mau-Nunu.

“ Senti orguilu tebes tamba hau iha tinan ida ne,e nia laran hetan projetu lima inklui mos projeitu Irigasaun, Irigasun ida ne,e tinan sanulu nia laran abandona hela entun ita nia populsaun sira kuaje halo hela to’os rai maran maibe’e, ba natar la uja kleur tanba be’e la to’o, Irigasaun ne’e funsiona fali ho ida ne’e sira mos bele kuntinua halo natar no to’os iha laran, wainhira tempu koileta hare to tempu bain loron bele kuda fila faIi batar, tamba ne’e nudár Autoridade hau agradese tebes ba iha Nunu Governo liu husi Ministéiru Agrikultura no Ministéiru Estatal ne’ebe mak mai halo lansamentu ida ne’e nudar iha komentariu hau apresia no agradese tebes” xefe suku dehan

Entertantu iha lansamentu ne’e lideransa komunitariu hamotuk ho lia nain suku Mau-nunu, abertura ho ritual Kultural, hodi seti ba fatuk ho rai tuir tradisaun kultura suku Mau-nunu, hodi garante servisu ho kualidade no fo benefisu ba komunidade agrikultor sira.
kompania ne’ebé hetan projetu maka, Lesugatal.unipesoal.Lda. projetu ne’e ho durasaun fulan sia, hahú fulan julho 2025, sei termina iha fulan marsu tinan 2026.
Jornalita : JN/Irene Tael
Editor : Clementina Fatima