Lian Orluli—Bainhira kolaia kona-ba lideransa feto nian, dala barak debate iha pergunta ida de’it, feto na’in hira mak konsege hetan kargu públiku? Maibé, pergunta ida ne’ebé importante liu maka, sira nia prezensa transforma duni maneira ne’ebé estadu serbí ba povu?
Iha Timor-Leste, númeru feto ne’ebé kaer pozisaun estratéjiku sa’e duni. okupa iha iha governu, parlamentu, organizasaun sosiedade sivíl, instituisaun edukasionál, no setór privadu. Maibé, reprezentasaun ne’ebé aumenta la’ós automatikamente lori mudansa. Lideransa loloos la’ós kona-ba sé maka okupa kadeira podér nian, maibé oinsá maka podér ne’e uza hodi defende interese sira komunidade nian.
Iha tinan barak nia laran, diskursu kona-ba feto sira konsentra liu iha kuota polítika sira. Enkuantu kuota sira importante duni hanesan odamatan ba feto sira ne’ebé kleur ona hetan marjinalizadu hosi kultura patriarkál sira la’ós objetivu finál. Demokrasia ida ne’ebé saudavel presiza líder sira ne’ebé hili tanba sira nia abilidade, integridade, no vizaun, envezde tanba de’it sira nia identidade jéneru.

Vizaun ida-ne’e mós subliña hosi Elia da Costa hosi Movimentu Feto Rosas Mean. Nia mantein katak lideransa feto nian tenke bazeia ba prinsípiu meritokrasia. Feto sira la presiza handout sira atu hetan pozisaun sira; sira presiza oportunidade ne’ebé justu atu hatudu sira-nia kompeténsia. Bainhira feto sira lidera bazeia ba méritu duké simplesmente atu prenxe kuota ida, sira iha lejitimidade morál no polítika ne’ebé boot liu atu lori mudansa.
Infelizmente, Timor-Leste nia kultura polítika nakonu nafatin ho kestaun sira ne’ebé sériu. Estrutura podér sira domina nafatin hosi rede polítika sira ne’ebé fó prioridade ba lealdade duké kompeténsia. Iha ambiente ida-ne’e, feto sira dala barak hasoru obstákulu oioin, falta asesu ba finansiamentu polítiku, oportunidade limitadu ba dezenvolvimentu lideransa, no estereótipu sira ne’ebé sujere katak mane sira maka hetan apropriadu liu ba papél lideransa nian. Konsekuentemente, feto barak ne’ebé kompetente tebes hili atu hadook-an hosi polítika, tanba sistema ne’e seidauk haburas ambiente ida ba kompetisaun ne’ebé justu.
Maibé, esperiénsia sira hosi nasaun sira seluk hatudu katak feto nia lideransa bele lori perspetiva oioin ba meza. Konseitu iha “étika kuidadu nian”, porezemplu, tau moris-di’ak umanu iha dezenvolvimentu nia fuan. Nasaun ida sukat la’ós de’it hosi nia rede estrada sira nia luan ka nia edifísiu governu nian nia grandeza, maibé mós hosi kualidade edukasaun, kuidadu saúde, protesaun ba labarik, bem-estar família nian, no oportunidade ekonómiku sira ne’ebé nia povu goza.
Ida-ne’e mak tipu aprosimasaun ne’ebé Timor-Leste presiza. To’o ohin loron, dezenvolvimentu dala barak foka ba projetu fíziku sira ne’ebé vizivel tebes, enkuantu investimentu iha kualidade rekursu umanu seidauk hetan atensaun ne’ebé ekilibradu. Feto nia lideransa iha poténsia atu muda paradigma ida-ne’e liuhosi abordajen ida ne’ebé kolaborativu liu, partisipativu, no orienta ba povu nia nesesidade.
Maibé, feto sira la’ós automatikamente imune ba kultura patriarkál. Realidade hatudu katak feto balu ne’ebé to’o iha pozisaun elite sira tuir loloos perpetua dinámika podér nian ne’ebé uluk sira kritika. Fenómenu ne’ebé koñesidu hanesan “Síndrome Queen Bee” ilustra oinsá feto ida ne’ebé hetan ona pozisaun aas bele laran-rua atu kria oportunidade ba feto sira seluk. Loos duni, barak hili atu proteje sira nia priviléjiu rasik hodi hatun ka difikulta sira nia maluk feto sira.
Fenómenu ida-ne’e husu reflesaun koletiva. Luta ba igualdade jéneru sei la hetan susesu se feto sira troka de’it mane sira iha estrutura podér nia laran lahó transforma kultura podér nian rasik. Feto nia lideransa labele simplesmente aprezenta oin foun enkuantu mantein dalan tuan sira; saida maka presiza maka lideransa ne’ebé haburas solidariedade, kria oportunidade sira, no kuda jerasaun lider sira tuirmai.
Tanba ne’e, kualidade lideransa nian maka tenke sai hanesan referénsia prinsipál. Feto ida la merese hetan elojia tanba de’it nia feto ida; maibé, nia merese respeitu tanba susesu lori mudansa ba sosiedade. Líder ida nia susesu sukat hosi polítika sira ne’ebé serbí povu, korajen atu kombate korrupsaun, abilidade atu harii instituisaun ne’ebé moos, no kompromisu atu estabelese governu ida ne’ebé transparente no inkluzivu.
Iha kontestu ida-ne’e, Manuela Georguina Carmo Bucar Corte-Real,Prezidente Autoridade atual nia esperiénsia nu’udar feto dahuluk ne’ebé lidera Autoridade Munisípiu Ainaro oferese lisaun importante ida. Desde simu pose iha 2023, nia la’ós de’it sai hanesan símbolu ida ba feto sira ne’ebé tama ho susesu iha passu podér nian maibé mós hatudu katak lideransa tenke sukat ho rezultadu signifikativu sira.

Halo advokasia ho susesu ba ajustamentu orsamentu dezenvolvimentu, reabilita estrada rurál sira iha suku Leolima, harii infraestrutura aldeia nian, halo renovasaun ba uma istóriku Koni sai salaun, no dezenvolve fatin turizmu komunitariu‘ Quilelo’ konkista sira-ne’e hatudu katak lideransa bele fó benefísiu loloos bainhira dudu hosi vizaun ida ne’ebé klaru. Ninia susesu hatudu katak komunidade la presiza líder ida ne’ebé maka iha de’it abilidade atu halo diskursu, maibé ida ne’ebé maka bele tradús promesa sira ba asaun.
Sra.Manuela nia deklarasaun “Ha’u nia mandatu maka atu kumpre papél inan nian; tanba ne’e, lidera ho fuan, la’ós de’it ho liafuan” iha signifikadu ne’ebé habelar dook liu sentimentu pesoál. Ida-ne’e sai hanesan lembransa ida katak lideransa la’ós kona-ba podér, maibé kona-ba servisu. Líder sira eziste la’ós atu ema respeita sira, maibé atu asegura moris di’ak ba komunidade.
Maski nune’e, susesu individuál la sufisiente atu transforma sistema. Timor-Leste ezije mudansa fundamentál liután liu hosi reforma polítika ne’ebé fó oportunidade hanesan ba feto sira, hametin edukasaun lideransa, habelar asesu ba finansiamentu polítiku, no haburas kultura meritokrasia tantu iha partidu polítiku no instituisaun governu nia laran.
Feto sira la presiza tratamentu espesiál; saida maka sira presiza maka oportunidade hanesan atu kompete ho justu. Bainhira kompeténsia sai hanesan referénsia prinsipál, sosiedade asegura lider sira ne’ebé di’ak liu, la haree ba sira feto ka mane.
Ikus mai, futuru lideransa feto nian iha Timor-Leste sei la define hosi númeru feto ne’ebé kaer kargu, maibé hosi sira-nia korajen atu transforma oinsá ezerse podér. Se lideransa serve de’it hanesan instrumentu ida atu prezerva priviléjiu, mudansa sei nunka akontese. Maibé, se lideransa bazeia ba integridade, kompromisu ba povu, no korajen atu defende justisa, entaun feto sira sei mosu nu’udar forsa ida ne’ebé maka’as hodi harii Timor-Leste ida ne’ebé inkluzivu, demokrátiku, no dignu liu.
Tanba ikus mai, istória la lembra sé maka kaer podér kleur liu. Istória hanoin hikas sira ne’ebé uza podér hodi transforma sira nia povu nia moris. No iha ne’ebá maka signifikadu loloos atu lidera ho fuan la’ós de’it ho liafuan.
Ekipa Redasaun Lian Orluli




































